
En liten klurig gåta... Vad pluggar jag till?
Jag misstänker att det kommer att bli en del kommentarer om studierna här i framtiden. Vi håller just nu på med skrivprocesser så då passar det väl bra att börja blogga samtidigt. Hitta sig själv, låta det "flöda" och inte vara självkritisk... Yea right!
En övning vi hade var att under tidspress (4 minuter) skriva en dialog mellan två gestalter utifrån en bild av vatten (nej, sååå flummigt var det faktiskt inte!).
Här kommer resultatet:
- Jag föll i…
- Vill du ha hjälp upp?
- Näe… det känns ganska skönt här.
- Ska du stanna där?
- Varför inte?
- Hur känns det?
- Lätt. Som att jag inte har några måsten längre.
- Har du tagit livet av dig?
- Varför säger du så?
- Är det inte det man tror?
- Vet jag inget om. Jag ligger ju bara här. Kanske jag börjar tänka igen…
- Kan du låta bli att tänka?
- Nyss gick det bra. Tror det var du som väckte mig.
- Oj, förlåt.
- Vaddå förlåt? Du ställde frågor. Jag började tänka. Så enkelt är det.
- Ska du komma upp nu?
- Ja, varför inte.
Skynda er och läs för den åker väl bort så fort jag inser att den är pinsam. Jag är ju ingen Hemingway...
En annan övning var att hitta stoff att skriva om runt omkring oss. Till exempel skulle vi tjuvlyssna på folk. Jag var röksugen och sprang ut så klart. Fanns inte en människa ute i kylan som kunde tänkas ha något intressant att säga, men just när jag skulle ge upp kom det två gravallvarliga tjejer småspringandes förbi mig...
- Hoppas vi hinner...
- Ibland går det nästan snabbare å springa...
Need I say more? Klockrent och underbart...